vårdofter
Jag vandrade ensam under ett grönt lövtak och lät tankarna flyga. Marken värmdes under ett täcke av leende vitsippor som instinktivt hade vänt sina ansikten mot solen. Med iskalla händer plockade jag en och lät känslan sprida sig längs armarna och vidare ut i kroppen. Vårluften i näsborrarna fick mina läppar att le, jag har alltid älskat våren. Alla luftens ljud var som bortblåsta. Det enda som nådde mina öron var det av mina egna andetag, små och lätta, alla lika törstande efter skogsluft. Solen reflekterades på järnvägsskenorna och gjorde att mina ögon var tvungna att kisa för att kunna se. Luften var disig, men en stilla aftonsol trängde igenom molnen och fick himlen att glöda som kol. Överallt gröna knoppar. Kvittrande fåglar. Porlande vatten från bäcken. Som små glitterkorn av lycka som spridit sig ut i luften. Mina dammiga, trasiga skor vände hundraåttio grader och gav sig av hemåt. Magen var nu fylld med både kladdkaka, självförtroende och ny energi.
för jag har fått sommarjobb och konserten gick bra
don't you worry
vårväder gör en lite lycklig.
solen har skinit hela helgen och jag har älskat varje minut.
sista biptestet för alltid, fäktning i svettiga dräkter, myspromenad med klassfolk i helsingborgsnatten, 80-talsdans med inlevelse, en pratglad syster, fult fiolspel, nostalgisk löprunda i skogen, chokladbollsbak för första gången på flera år, utomhusplugg utan att frysa, hårklippning (mims blogg inspirerade mig, eller kanske snarare övertalade mig - kan andra så kan jag!) och mysfrukost med fruktsmoothie och scones. allt detta till ett soundtrack av fågelkvitter och salem al fakir och med ett humör bättre än på länge. i magen finns en liten gnutta sommarlovskänsla som får mig att längta efter solvarma jordgubbar, berlin, grillkvällar, fint folk och förhoppningsvis ett inte alltför tråkigt jobb. om 53 dagar.
sista biptestet för alltid, fäktning i svettiga dräkter, myspromenad med klassfolk i helsingborgsnatten, 80-talsdans med inlevelse, en pratglad syster, fult fiolspel, nostalgisk löprunda i skogen, chokladbollsbak för första gången på flera år, utomhusplugg utan att frysa, hårklippning (mims blogg inspirerade mig, eller kanske snarare övertalade mig - kan andra så kan jag!) och mysfrukost med fruktsmoothie och scones. allt detta till ett soundtrack av fågelkvitter och salem al fakir och med ett humör bättre än på länge. i magen finns en liten gnutta sommarlovskänsla som får mig att längta efter solvarma jordgubbar, berlin, grillkvällar, fint folk och förhoppningsvis ett inte alltför tråkigt jobb. om 53 dagar.
en träningsnarkoman som vill ut
jag hade redan gett upp mina förhoppningar. hade börjat tänka att nu när jag inte får jobb, kan jag iallafall börja övningsköra.
men så vibrerade det i fickan mitt under en biologilektion och en timme senare hade jag fått en intervju. åh, hoppet är tillbaka. ett jobb är det förstås inte ännu, men iallafall ett litet steg närmare en mindre fattig sommar.
igår tränade jag för första gången på en och en halv vecka. det låter inte länge, men för min energifulla kropp är det en evighet. och jag blev mer andfådd än jag ville bli. jag hoppas att det bara berodde på förkylningens kvarlevor, och inte på att jag har tappat kondition. för imorgon släpper jag ut den riktiga träningsnarkomanen i mig och springer mitt livs sista biptest. jag vill så gärna lyckas.
sen ska det åkas till helsingborg (åh, denna avlägsna stad. det tar ju en hel evighet att komma hem på kvällen) för att fäktas och umgås med trevligt folk. det kan behövas efter dessa provfyllda veckor.
"det är ju bara att sparka lite på honom så går han sönder"
men så vibrerade det i fickan mitt under en biologilektion och en timme senare hade jag fått en intervju. åh, hoppet är tillbaka. ett jobb är det förstås inte ännu, men iallafall ett litet steg närmare en mindre fattig sommar.
igår tränade jag för första gången på en och en halv vecka. det låter inte länge, men för min energifulla kropp är det en evighet. och jag blev mer andfådd än jag ville bli. jag hoppas att det bara berodde på förkylningens kvarlevor, och inte på att jag har tappat kondition. för imorgon släpper jag ut den riktiga träningsnarkomanen i mig och springer mitt livs sista biptest. jag vill så gärna lyckas.
sen ska det åkas till helsingborg (åh, denna avlägsna stad. det tar ju en hel evighet att komma hem på kvällen) för att fäktas och umgås med trevligt folk. det kan behövas efter dessa provfyllda veckor.
"det är ju bara att sparka lite på honom så går han sönder"
homesick
helgen började bra med blåbärspaj, hårfix och galenskaper hos stephanie.
på lördagen knarkade jag kaffe, försökte plugga gehör och fick dåliga tecken inför kvällens fest, vilken slutade med att den mysiga sova-över-hos-christel-planen ändrades på grund av kollektiv känslosjuka.
idag har jag och mina gangstrar ätit bröd och blivit förvirrade av kromosomer, replikation och celldelning. men lite klokare har jag blivit och bättre sällskap går inte att ha!
nu mår jag illa på grund av godis jag inte ens var sugen på, och jag är trött på min förkylning. men imorse kröp det en nyckelpiga bredvid mina trasiga skor och jag blev varm i min vårjacka, och det är ju faktiskt underbart. jag älskar våren.
tack och förlåt till...
- mamma, för att jag ändrar mina planer jämt
- stephanie, för att jag drog med dig genom hela stan helt i onödan
- kim och elin, för att jag inte kunde uppskatta festen på grund av dåliga tecken och en första-kvällen-i-fjällen-känsla
- linnea, för att jag snyltade på ditt rabattkort
- alla som påverkades av mitt konstiga humör
på lördagen knarkade jag kaffe, försökte plugga gehör och fick dåliga tecken inför kvällens fest, vilken slutade med att den mysiga sova-över-hos-christel-planen ändrades på grund av kollektiv känslosjuka.
idag har jag och mina gangstrar ätit bröd och blivit förvirrade av kromosomer, replikation och celldelning. men lite klokare har jag blivit och bättre sällskap går inte att ha!
nu mår jag illa på grund av godis jag inte ens var sugen på, och jag är trött på min förkylning. men imorse kröp det en nyckelpiga bredvid mina trasiga skor och jag blev varm i min vårjacka, och det är ju faktiskt underbart. jag älskar våren.
tack och förlåt till...
- mamma, för att jag ändrar mina planer jämt
- stephanie, för att jag drog med dig genom hela stan helt i onödan
- kim och elin, för att jag inte kunde uppskatta festen på grund av dåliga tecken och en första-kvällen-i-fjällen-känsla
- linnea, för att jag snyltade på ditt rabattkort
- alla som påverkades av mitt konstiga humör
jag är en vampyr
denna veckan är den värsta på länge.
varenda minut har i princip gått åt att skriva bokanalys, eller iallafall oroa sig över den. kvällarna har blivit sömnlösa, dagarna oerhört trötta och jag har blivit ruskigt förkyld på köpet.
men nu är analysen över, svenskaprovet likaså, och jag fick ju faktiskt två utropstecken efter mitt resultat på kemiprovet. jag tror jag nöjer mig med det så länge, trots jobbiga fysikuppgifter och ett spanskaprov imorgon. så nu ska jag yoga till mig mer energi och inre lugn, för att sedan dricka te och klappa en födelsedagskatt. mys.
varenda minut har i princip gått åt att skriva bokanalys, eller iallafall oroa sig över den. kvällarna har blivit sömnlösa, dagarna oerhört trötta och jag har blivit ruskigt förkyld på köpet.
men nu är analysen över, svenskaprovet likaså, och jag fick ju faktiskt två utropstecken efter mitt resultat på kemiprovet. jag tror jag nöjer mig med det så länge, trots jobbiga fysikuppgifter och ett spanskaprov imorgon. så nu ska jag yoga till mig mer energi och inre lugn, för att sedan dricka te och klappa en födelsedagskatt. mys.
look at the stars
jag kan inte skriva analys och la comisaría är spårlöst försvunnen.
jag vill gå på festivaler och konserter och dansa mig bort från verkligheten.
fast min hemliga dröm är att få stå tryckt mot ett kravallstaket och gråtande sjunga med i coldplays låtar.
i verkliga livet nöjer jag mig mer än väl med terep, för det gillar jag. att bli genomsvettig är också härligt, ibland.
nu ska jag sova i helst tio timmar och drömma att jag äter pannkakstårta, en sån som pettson och findus brukar göra. bonne nuit.
jag vill gå på festivaler och konserter och dansa mig bort från verkligheten.
fast min hemliga dröm är att få stå tryckt mot ett kravallstaket och gråtande sjunga med i coldplays låtar.
i verkliga livet nöjer jag mig mer än väl med terep, för det gillar jag. att bli genomsvettig är också härligt, ibland.
nu ska jag sova i helst tio timmar och drömma att jag äter pannkakstårta, en sån som pettson och findus brukar göra. bonne nuit.
glansglansglans
äntligen har kanske våren kommit för att stanna. idag gick jag utan jacka för första gången - i linne - och jag frös faktiskt inte ett dugg i solen. det enda som fattades var solglasögon och en glass, och så möjligtvis en gräsmatta utan maskar och smutsfläckar. åh, vad jag och mina vänner ska picknicka i sommar.
min söndagspromenad i skogen var en bra avslutning på lovet, då jag plockade vitsippor till mamma och tänkte på vackra ord och fina formuleringar. "glaskross". "vägdamm." "suddiga vyer". chris carrabbas ännu finare formuleringar nådde mina öron och på måndagsmorgonen sjöng han till mig att jag lever, något som faktiskt fick mig att tänka lite på väg till tåget och dessutom bli ännu gladare än jag konstigt nog redan var.
idag har jag postat två brev, steppat och sett en galen katt hoppa efter blomblad. imorgon ska jag och två fina vänner äta billig thaimat och skratta med en glansig man, som belöning för kemiprovet.
gnarls barkley - going on
