just a puppet on a lonely string

det är inte lätt, när ständiga tankar och syrefattig luft får allt att snurra. förvirrat och konstigt, som att leva i en dröm. dammet fastnar i halsen och låttexter biter sig fast på läpparna. efter alldeles för mycket socker följer ständiga blickar i spegeln, på jakt efter förändringar. och all min desperation får utlopp bakom glasklara rutor, som trots sina åtta meter upp i luften riktar ljuset på mig och ingen annan. blottad inför alla när orden tappar betydelse för att instängda känslor bryter sig ut. folkmassan suckar, bara ännu ett patetiskt försök till sympati.
och jag, jag tar mig i kragen.
för nu ska jag skärpa mig.

you've got mud on your face

idag har jag borrat upp lerkorvar och ätit tiotusenårig lera, festat i en minibuss och cyklat 1,8 mil.







soul meets body

Jag är den som fastnar i sina tankar.
Hon som vill, men inte kan. Hon som mår dåligt av småsaker, som blir lycklig av så lite men så sällan. Som lyssnar på kärlekslåtar och låtsas att de är till henne, som på tio sekunder kan tänka sig hur det skulle vara om den där söta killen på stan faktiskt tyckte likadant om henne. Hon som ofta önskar att verkligheten vore som filmerna, men som egentligen är nöjd med vad hon har. Hon som inte vågar, men som innerst inne har styrkan. Som kan börja gråta av ingenting, men också börja skratta av samma anledning. Hon, som älskar våren, som hatar halva (den gråa) delen av året, som älskar att bli genomblöt av regnet när man inser att man inte har något annat val. Hon som längtar, som hoppas, som saknar. Samlar på vackra ord i mörkret, smakar på uttalen, viskar meningar till sänglampan. Jag är hon som faktiskt mår bättre utan så mycket sötsaker, som blir glad av att träna, som får kraft av att springa. Hon som vill skrika så högt att hela världen hör, men aldrig gör det. Hon som kan få träningsvärk av att skratta, som har sämst humor i världen, som har bättre självförtroende än vad som kanske märks. Hon som hatar att bli fotad, som är hemlighetsfull men ändå har så mycket att säga. Hon som inte kan leva utan sina närmaste, som tycker om dem mer än vad de kanske vet. Hon som vill spola tillbaka tiden och leva då som hon gör nu.
Jag är kluven, tudelad, full av kontraster. Kanske är jag annorlunda, konstig, galen, deprimerad, tokig, lycklig, skrattretande, jobbig, osocial, glädjespridande. Eller bara mig själv?

byebye, hejdå, auf wiedersehen

oj vad jag har arbetat. dag ut och dag in, i tio timmar nästan varje dag. bloggen, och allt annat internetanvändande, har fått lida. men vem bryr sig egentligen.
i lördags tog jag ett svettigt tåg till helsingborg för att träffa linnea (med vera som mellanlandning) på en folkfylld festival. kölösa uttagsautomater letades, dricka inhandlades och langos och godisremmar åts, tills jag mådde illa. men trevligt var det, speciellt när vi hittade den riktiga festivalen och inte bara förområdet.
i måndags sprang jag på framfötterna på ett löpband och såg mina fotsulor i en spegel. dessutom fick jag 20 kronor för att jag köpte ett par löpdojor. då tyckte jag att jag förtjänade en tröja på h&m, mamma shoppade loss i sin favvoaffär och sedan drog vi till stranden. på kvällen kom allra käraste syster hem och vi åt godis och pratade om konstiga saker så länge att jag trodde jag skulle dö av trötthet morgonen efter. det gjorde jag dock inte, utan jobbade med huvudvärk och var inte direkt pepp på att träna fotboll på kvällen. men oj, vad det var kul. att min kondition höll och ryktena som säger att tränaren var imponerad gör mig strålande glad och jag är faktiskt väldigt sugen på att fortsätta.
igår fyllde kerstin aderton år och jag blev bjuden till hennes lilla invit. det var god mat och trevligt folk, men mitt humör var dåligt och istället gick jag hem i mina skoskavande sandaler och somnade nästan på direkten.

nu ska jag packa, för imorgon åker jag på min enda semester den här sommaren. smhi lovar åska och regn i göteborgs skärgård, men det gör faktiskt ingenting alls. bara att komma hemifrån ska bli skönt, och när jag kommer hem ska jag minsann och dar leva som man egentligen ska göra på ett sommarlov.
hejdå skåne!

a little of this, a little of that


sandkorn precis överallt,
snygga människor,
solbränna,
"smält sorbet",
strandminnen,
sötsaker,
sommar

it's not a fashion blog, it's a daydream


jag gillar secondhand och sidenband:
tre tröjor och gamla jeans omsydda à la kaycha,
för ibland har man inget bättre liv än att leka designer.


om hundra år är vi stjärndamm, min vän

jordgubbar, choklad och te (havremjölken är slut)
plus en snygg johnny depp (och ett feel-good-soundtrack)
lite längtan inför morgondagen (då det blir storstadsmys gånger två)
that's the way I like it
och på konsums anslagstavla sitter en lapp om någon som letar efter Gud


the hills are alive with the sound of music


igår
S: "jag känner mig så lesbisk idag"
det är inte lätt att må dåligt när man träffar L, S, M och C efter veckor av saknad. inte ens av för mycket paj- och fruktätande, eller av att hjärtat skriker efter christian i moulin rouge. att gå promenader i lundanatten och prata om saker med en sjuttonåring är dessutom underbart. och johnny depp är ju så snygg att man dör. iallafall somnar.



idag
visst kan man vakna av vackrare ljud än ett skränigt mobillarm, men det glöms snabbt bort av en frukost hos L bestående av juice, te, nygräddade baguetter och konstiga inlägg i postis. och att vara stressad och köra 64 kilometer i timmen i en timme kan också vara kul. nämnde jag att promenader i lund med en sjuttonåring är underbart även dagtid?
att sedan gå (fram och tillbaka, fram igen, och så ännu längre fram och tillbaka till fram), simma förbi en snygg kille (två gånger!), cykla till 200 meter efter trafikljuset och gå ännu mer gör en trött. men i brevlådan fanns iallafall tre brev till mig, varav ett gjorde mig rikare.

imorgon
ARB 6:00
Rast 0:30
och sen kanske en film eller två.

godnatt

tramptramp

min blogg är inte längre uppdaterad särskilt ofta. det kan bero på att
- jag inte haft orken att ens sätta på datorn..
- ..och när jag väl gjorde det gick den sönder.
- alexandra hade en mysig sommarfest på österlen. en liten fjällen-återupplevelse för gangstrarnas del, med tält och krabbelurfrukost. finns det något mysigare?


- äppelmunken carro blev myndig. (vem har tid att blogga då?) nej, istället blev det marrängsviss med chokladsås i stephaniemängder, paparazzifotografering, filmtittande och en sovande anja.

- jag har lyft kartonger och packat varor och varit trevlig och tjänat pengar på konsum. och tro det eller ej, men min lön är för bra; nu måste jag betala skatt och får mindre pengar än de 17400 man slipper skatteavdrag på. "du får ju tillbaka det i typ pension eller något.. fast okej, det blir typ ingenting egentligen" var min systers tröstande ord. menmen. jag är glad ändå, för det är ju faktiskt kul att vara överlägsen när gamla sunkiga skabbiga ringsjöare kommer och handlar.
- samma uppmuntrande syster tog med mig på en malmöturisting. vi upptäckte pildammsparken, espressohouse och kanalen via trampbåt. något som vi båda blev positivt överraskade av. dock struntade vi i våra roskildeplaner, "vi tar hela festivalen någon gång istället!"

- jag och carro nu kan stryka vårt "cykla till malmö" från vår detta-ska-vi-göra-för-det-är-coolt-lista. efter sex timmar i stekande sol är jag nu lika röd som min jobbskjorta, men kul var det!

och just nu är det sommarvärme, som är lika med sommarkänslor, som är lika med glädje. fast jag saknar mina gangstrar, det får nog snart bli en reunion..

en galen bild som en galen hälsning,
till alla galna människor jag saknar.

strawberry swing

skolan och allt vad det innebär har tagit slut. är det för att vi har haft prov ända in i slutet, för att jag missade brännbollsturneringen, för att jag inte kunde mysa med mina gangstrar som jag ville och har saknat dem alldeles för mycket, för att det har regnat, för att konsum har kidnappat mig, för att nästan inga treor kom på utsparken de tjatat om, för att det är kallt att cykla hem mitt i natten eller för att jag bara är trög, som jag inte kan förstå det? julkänslorna må ha försvunnit för flera år sedan, men sommarkänslor har jag alltid haft minst en vecka i förväg. utom nu. jag knackar och ropar och letar, men allt jag hör är ett tomt eko. sommarlov, sommarlov, sommarlov! nåja. känslan kommer väl så småningom, och så länge kan jag iallafall njuta av att jag på tio veckor inte kommer behöva räkna fysikuppgifter, förstå kemi, skriva engelskaarbeten (no more - ever!), plugga spanskaglosor eller springa till tåget på morgonen. jippie-kay-yay!

my head on a silver plate

"kolla vad bra den är, kan vi lyssna på hela? slutet är ju bara så mäktigt" säger örjan och visar gåshuden, som han fått av en låt med whitney houston, på sina armar. susanna blir röd i ansiktet av tröjan "Jude Law - Susanna would eat him raw" och delar ut visdomsord om livet. bosse tvingar alla altar utom mig och stephanie att sjunga upp, är det bara vi som hörs? micke vill vara riktig lärare och ger oss i uppgift att komma på funktioner som visar årtans energiförbrukning när den flyger över sahara; miniräknaren vill dock inte som jag och efter hundratals försök och ett frustrationsutbrott lyckas jag äntligen få rätt (det är tur att linnea finns till hands!). halv tre lägger jag mig i sängen, somnar och vaknar en och en halv timme senare med ett förvirrat telefonsamtal. näsan rinner, halsen hostar och huvudet dunkar. hela dagen har varit konstig och jag ska nog ta en tablett och gå en promenad för att få ordning på allt. sen ska jag äta färska jordgubbar med mjölk och titta på simpsons. för något gehörsplugg orkar jag banne mig inte med!

för övrigt är det 99 dagar kvar.

be my mirror, my sword and shield


åh. saker kan knappt bli bättre nu.
- dagens första och sista lektion var dans där jag fick prova på att kravla under andreas mage, flyga med benen utsträckta och allt vad det innebär att dansa som tjej.
- matteprovet gick så mycket bättre än jag nånsin vågat hoppas på och mitt MVG i idrott, som jag så länge kämpat för, är faktiskt sanning.
- efter att ha inhandlat present till havsfesten på lördag begav vi oss till christels lya för att dricka chaite, äta jordgubbar och glass och se en halvtimme av bring it on. åh vad jag tycker om sådant, och åh vad jag tycker om er.
- och i tankarna finns mest av allt det faktum att det den 17 september är jag som står där, ett tiotal meter från mitt hjärtas stora kärlek. att det kostar alla mina 18-årspengar och säkert ännu mer (tåg är ju svindyrt) bryr jag mig inte ett dugg om. jag hoppar och studsar av otålighet, och eftersom min almanacka inte räcker inte till för att räkna dagar väljer jag att tappa tidsuppfattningen istället. dock vet jag att jag om tio dagar ska köpa viva la vida, spela den på repeat och bara drömma mig bort.
as far as poetry sit down and sing to me a song

please please please

klockan är 08.59 och jag står i 15 minuters kö till coldplays biljetter och hoppar av frustration.
får jag inga biljetter så dör jag. seriöst. ticnet, förstår ni inte hur oerhört stort detta är för mig?!

I ran away

jag är galen på riktigt.
i lördags sprang jag vilse i ett schlagertyst lund och blev rädd ända in i själen. men hann gjorde jag, tack vare adrenalin och en någorlunda hyfsad kondition.
i söndags var det grillat och en kaloribomb till tårta som gällde, och jag höll i en tusenlapp för första gången i mitt liv. en tobaksplanta står nu i mitt namn utanför huset, men "den går nog inte att använda".
igår blev jag blöt av regn och simbassängen på högevallsbadet. magen blev sedan alldeles för mätt av biff och våffla med mjukglass, men jag tycker om mina syskon.
inatt räknade jag kemi, vandrade runt på rummet och sov i cirka två timmar.
idag var jag inte död (det lär komma imorgon istället), men jag har räknat tangenskurvor utan att förstå, insett att jag helt enkelt är kass på engelska hörförståelser och köpt en efterlängtad, förvånansvärt billig, väska.
nu ska jag dricka te och försöka hitta tröttheten som antagligen finns där någonstans. sovmorgonen försvinner ju, tack vare lunchkonserten med rockgruppen. hrm.

"ibland gör man rätt, ibland gör man fel; lev med det."

stop to think

i hjärnan just nu
- efter att ha stressat, diskat, sjungit och dansat med 50-åringar en hel kväll är jag 400 kronor rikare. jag tackar och bugar och bockar åt christels föräldrar. nu kan jag ladda mitt rabattkort.
- på fredag eller måndag - mina syskon är ambivalenta - är det surprise surprise som gäller. är det utgång på g månntro?
- ibland är kemilektionerna sådär lagom mysiga. örjan är för söt.
- dagens roliga citat: "tänk er... att ni är en kyckling."
- schemalagd tid åt promenader mitt på dagen? ja tack! mina måndags- och torsdagshålor är vanligtvis lite för korta för att hinna med en tillräckligt energifyllande och tankebefriande runda.
- coldplay släpper sitt nya album den 13 juni. åh, vad jag längtar. violet hill går på repeat på min ipod och jag kan bara inte sluta lyssna på lost på internet. chris martin, lämna gwyneth och gift dig med mig!

pictures of deutschland

min artonårsdag var full av födelsedagssånger, trevligt folk, kramar och presenter. tack för det, och tack för några underbara dagar i ett förvånansvärt fint tyskland.


auf wiedersehen eller nåt i den stilen

imorgon bär det av.
väskan är packad, maten är fixad och jag har laddat upp med nyponglass. om ett dygn befinner jag och resten av NV06 oss på en körresa utan tillgång till svenska vanor.
och, jag kommer lämna sverige som sjuttonåring för att återvända som artonåring.
tänk vad en vistelse i tysklandet kan göra.

två vänner och en pannkakstårta

image47
illamåendet var det enda som hindrade oss från att äta upp allt, för gott var det. och för att inte slösa på resterna tog vi ut våra aggressioner på diverse skolämnen med x antal knivhugg. sen låg vi med fötterna mot himlen, bråkade om kalvinmjölken och bara mådde underbart. tacktacktack!

image48

valborgnollåtta




hejdå höör, hej LEL!
valborg var lika konstigt som en dröm och jag måste ha tappat min tidsuppfattning någonstans. men jag fick komplimanger för mitt köttval och kylan gjorde mig sådär lagom halvgalen. me gústalo.

sämst:
kallt som döden, alldeles för blåsigt och ingen sol någonstans.
linnea och stephanie svek herr grill. stackaren.
mina tändstickor försvann.
tågresan hem tog en evighet och lite till.

bäst:
att slippa störigt höörsfolk.
att stephanie är så kort att det ser kul ut när hon cyklar på andras cyklar.
kalle tillbaka i skåne!
sånghögen på gräset - jag älskar högar.
saras lägenhet. jag skulle kunna döda för att bo sådär mitt i smeten.
min och linneas vurpa runt en lyktstolpe.
att man kan grilla kladdkaka.
"alltså det är 5 kronor per minut!!"
att springa runt och toucha träden på clemenstorget.
glödgar.

idag vill jag se på film och äta chokladfondanter med mina gangstrar, för det är något av det bästa som finns.

vårdofter

Jag vandrade ensam under ett grönt lövtak och lät tankarna flyga. Marken värmdes under ett täcke av leende vitsippor som instinktivt hade vänt sina ansikten mot solen. Med iskalla händer plockade jag en och lät känslan sprida sig längs armarna och vidare ut i kroppen. Vårluften i näsborrarna fick mina läppar att le, jag har alltid älskat våren. Alla luftens ljud var som bortblåsta. Det enda som nådde mina öron var det av mina egna andetag, små och lätta, alla lika törstande efter skogsluft. Solen reflekterades på järnvägsskenorna och gjorde att mina ögon var tvungna att kisa för att kunna se. Luften var disig, men en stilla aftonsol trängde igenom molnen och fick himlen att glöda som kol. Överallt gröna knoppar. Kvittrande fåglar. Porlande vatten från bäcken. Som små glitterkorn av lycka som spridit sig ut i luften. Mina dammiga, trasiga skor vände hundraåttio grader och gav sig av hemåt. Magen var nu fylld med både kladdkaka, självförtroende och ny energi.
för jag har fått sommarjobb och konserten gick bra
image31
image32image33
image34

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0