the future in the past
Fredag kväll, och en vecka efter lovet har gått. Allt är som vanligt; Andreas frågar gång på gång hur det är med mig och det känns så upplyftande, att han har energi nog att ens märka när jag är trött. Jan säger roliga saker och blir arg om någon snor hans mattebok, Lolo ger mig panik inför svensk(a)provet och Förklädd Gud är verkligen det klassiska musikverk som jag tycker mest om i hela världen.
Men inställda biptest, högen med läxor på skrivbordet och det deprimerande vädret utanför fönstren samt huvudvärk, trötthet och sötförbud gör mig svag och stark på samma gång, för jag får iallafall känna att jag lever. Och på klassfotot tittar en fånig jag in i kameran men trots det är jag nöjdare än någonsin, eftersom jag annars bara stör mig på hur mina ögon är någon annanstans, hur jag gör nåt fult med händerna eller bara är felaktigt rufsig i håret.
Och jag längtar efter jullovet, syskonen, stockholmsresan och lyckan.
this isn't just goodbye, this is I can't stand you
Men inställda biptest, högen med läxor på skrivbordet och det deprimerande vädret utanför fönstren samt huvudvärk, trötthet och sötförbud gör mig svag och stark på samma gång, för jag får iallafall känna att jag lever. Och på klassfotot tittar en fånig jag in i kameran men trots det är jag nöjdare än någonsin, eftersom jag annars bara stör mig på hur mina ögon är någon annanstans, hur jag gör nåt fult med händerna eller bara är felaktigt rufsig i håret.
Och jag längtar efter jullovet, syskonen, stockholmsresan och lyckan.
this isn't just goodbye, this is I can't stand you
Kommentarer
Trackback
