jag vet att jag drömmer
Han brukar sitta på tåget med hörlurar i öronen,
trots att batteriet på hans iPod är slut sedan länge,
och lyssna på samtal.
Alla samtal är intressanta samtal.
Konservativa vuxna. Fulla fjortonåringar. Smarta intellektuella.
Ibland hör han samtal om sig själv.
Hur tyst och uppslukad av sina tankar han är. Osocial. Blyg.
Hur mesig han är. Nykterist. Emotionell.
"En jävla bög."
Ibland önskar han att han inte hörde.
Ibland önskar han att det var musik i de där lurarna.
Grimaser är menade att vara fula, tänker hon, så
då är det inte jag som är naturligt ful.
Förresten är ful ett fult ord.
Ovacker heter det.
Hon suckar och drar fingrarna över sina nyckelben.
De sticker ut.
Hon är kantig. Hon är grå. Hon är tråkig. Hon är fel. Ful.
Nej, inte ful.
Ovacker.
Han tycker om att gå promenader i duggregnet.
Med mössan nerdragen så långt det går och luggen
över ögonen ser han inte. Syns inte.
Han brukar göra filmer i huvudet. Oftast slutscener,
sådana där då lyckan är nära,
då killen springer efter tjejen till flygplatsen,
då brandmannen räddar tantens katt från trädet,
eller då den bortsprungna hunden springer fram till den
gråtande ungen.
Han brukar låtsas att han är där.
Sig själv, fast i en annan värld.
En värld utan självförakt.
Inte för att fåglarna kvittrar så vackert, eller för att
vitsipporna precis slagit ut,
utan för att hon går på solenergi.
Hon lärde sig månaderna som fyraåring.
November, december, januari, februari.
Ljusgrått, mörkgrått, gråsvart, svart.
Utan ljus ingen energi.
Det vet hon, trots att hon bara har ett svagt G i fysik.
Vårsol är lycka.
Det vet hon, trots att hon bara har ett svagt G i livserfarenheter.
Han sitter på tåget med lurar i öronen.
Det duggregnar ute, men det är första veckan i mars.
Med värkande ben efter en dags promenader.
Hans andedräkt bildar imma på fönsterglaset och döljer hans mun.
Grönblåa ögon.
Leende ögon.
Han är ett andetag ifrån lycka.
Stryker fingrarna över nyckelbenen som sticker ut.
Hon är rolig, hon är rosig. Hon är nätt, hon är rätt. Fenomenal.
Ja, fenomenal.
Och vacker.
Han känner hennes hjärtslag genom ryggen.
Och han vet.
Och hon vet.
De är två.
De är ett.
gosh gosh. så fint!
ååå. Om du har skrivit detta så är du underbart duktig. Fast det är du iaf. Och inte är du ovacker heller för den delen!
Fan!!! säger så för att jag inte kan komma på något annat ord att säga. Jag blev alldeles tagen. Du är bra, bättre, bäst. Allra, allra, allra bäst.
DU ÄR MIN IDOL! Shit-pomfritt alltså. Jag kommer kommentar-bomba dig, men du får skylla dig själv när du skriver så vackert.
<3
